Januari 2010


Ja vi börjar året i Skåne där vi även avslutade det förra.
Det enda jag minns som hände i Januari är gastroskopi :/

Februari


Jag började på praktik på Stor o Fin.
Lotta o Johanna kom o hälsade på utan att jag visste, överraskade mig:)
Mådde fortf dåligt i magen.

Mars


Ja då började sjukhusturnen, Vart inlagd efter en gastroskopi.
Skickad till Gävle efter en till gastro.

Bollnäs tog sig till final i bandy. Som vi var nere i uppsala o tittade på. Men det snöade så mycket så det var inte mycket till bandy. MEn det vart tvåa till slut iaf. Vi träffar dem sen o hyllar dem på stan :)
(här jag med Mikko Lukkarilla)
Det var även modevisning på Stor o Fin som jag gick med på:)
Jag blev av med den där pricken som jag strulat till mig för några år sen.:)
Började övningsköra på riktigt.

April


Jag hann med en tur till på Bollnäs sjukhus innan det var dags för påsk o besök:) Familjen var här.Det firades påsk o millas födelsedag.

Kristina hade 30års fest.
Jag insåg att det var dags att införskaffa lite mindre kläder :)
Gastro i Hudik. Inlagd för utredning.
Övningskörning las lite på is

Maj


Dags för första op i hudiksvall. Den gick inte som de planerat, men de löste det på annat sätt.
Låg inlagd där en vecka ungefär. Tomas var underbar o kom dit när han kunde.
JAg fyllde 24 :)

omplåstrad å en del besök på sjukhusen. Såret läkte inte som det skulle...

Juni


Sara som ju var gravid fick oxå åka en del till hudik, så vi sällskapa varann där ibland. O en gång mötte vi den här helikoptern. Det var coolt=)
Jag började på utbildning till ett jobb, men kunde inte gå så långt då magen började krångla igen efter ett tags lugn efter op.


Sen kom hon, Sara o Dans underbara lilla Minea. Föddes på hudiksvalls sjukhus måndagen den 28 Juni runt 6 på morgonen.

Roar oss dag som natt :)

Ja då var julen över... eller ja aftonen iaf. Tänk att man ordnar med så mycket, detska köpas en massa, man ska se till att ta sig till alla. osv.. För bara en dag. Men så är den dagen oxå ganska härlig=)
Jag tillbringade dagen igår med min stora kärlek, mina tre helsyskorn, och mina fyra halvsyskon, mamma och hennes man  o hans mamma o pappa. Det var mycket trevligt. Vi åt god mat o fick många fina klappar=)
Och i morgon ska vi träffa andra delen av familjen. Som jag har saknat dem med.

I torsdags, lillejulafton, tog Tomas o jag o klev upp tidigt. Vi ville komma iväg så tidigt som möjligt så vi ställde klockan på 4, och fem om ifall vi skulle va för trötta. Men halv fyra var vi uppe båda två. Så då var det bara att äta frukost och packa bilen sen. OCh allt gick in, med nöd o näppe=) Och sen tog vi oss neråt i landet.
Tjugo över fem lämna vi vår parkering. Och det var jag som körde första sträckan. DEt kändes underbart att jag med kunde köra. Att vi lixom kunde turas om. Så två timmar körde jag. Kom bara elva mil på den tiden, men så var ju vägarna inte de bästa.
Så ja efter några stopp för byten, mat o toa. Så kom vi till ett snöigt Skåne vid sex tiden på kvällen. Resan gick bra tyckte jag, trots min ovana,(eller ja mindre vana en Tomas iaf) Och hala vägar o mycket trafik på en del vägar.
Sen kom Dennis, Lotta o Fia med. Så underbart att träffa dem. Dennis kör ju han å:) Stolta över oss :)
Så vi fyra syskon tillbringade större delen av kvällen här hemma själva då de andra i familjen var hemma hos barnens farmor o farfar.

Ja o idag var det juldagen. Får väl se vad som händer. Det sägs att vi ska få träffa morfar. Han kommer väl hit på kvällskvisten. Och sen ikväll eller i morgon bär det av till Helsingborg för att träffa de andra..
Och några dagar ska tillbringas där för att även träffa vänner o gå på väla osv :)

Hoppas mina vänner att ni haft en riktigt mysig jul.
Och ha en god fortsättning:)
Många kramar Cecilia


Jag Älskar denna mannen :)

Jaha här var vi aktiva=) hehe..
Ja som jag skrev sist, som var för typ två veckor sen,så hade jag halva kvar,

Jag har hela klarat nu. Jag har KÖRKORT=) Kan knappt tro det själv ibland=) Men det ligger där i plånkan, där det ska vara=) Helt underbart är det=)

Ja annars är det väl lugnt här... Det knallar på..
ha en trevlig helg :)

Ja... Jag är ju så där super duktig på att uppdatera här.. MEn o andra sidan så händer det tyvärr inte så mycket heller kanske.. Eller en del har det juh.. En del av familjen har ju varit här, och detvar underbart. Det har varit dop för Kusin SAras o Dans lilla tjej Minea. Som Tomas och jag fick äran att vara faddrar/gudföräldrar till :)


Och sen har man ju en del saker framåt som jag ser fram emot.. Det är ju snart dags o vara barnvakt i ett dygn till denna lilla bruden,
OCh sen är ju partylite visning, och sen är det ullared o julen.. Allt är ju på gång att planeras å så=)

OCh idag har jag klarat halva delen av körkortet, Har nämligen klarat min uppskrivning, och kan knappt tro att det är sant själv. Känns så himla skönt. Var ju helt säkert på att jag skulle kugga.. Så det känns så skönt. Att ha en del gjort. Så nu ska jag bara lägga fokus på körningen en vecka tills det är dags för nästa prov, körprovet, som jag nästan är mer nervös för faktiskt..  Men det ska väl gå vägen det med=)

Annars flyter det på,, Det var ju ganska mycket på gång ändå när man radar upp det=) hehe..
Och snart har Min Älskade Tomas och jag varit ihop i fyra år. Tänkte jag skulle göra nåt speciellt för honom, Ska bara komma på vad. Men vi får göra det lite i efterhand då vi ju är barnvakt när dagen kommer. OCh sen är det iaf mitt i veckan. Så vi får ta det på helgen :)

*Ha det bra mina vänner. Önskar er allt gott och att vi ses snart, vi som inte ses så ofta...
KRam på er..

Ja här ligger jag i sängen bredvid min kära.. OCh kollar på kvällens idol på play. Varför sover man bara inte??
Klockan är ju mycket.. Men är lite intressant på idol. Snart är det slut som tur är..
Är liksom oxå ganska trött.. Har varit en lång dag. OCh till och med en bra dag.
Den har innehållit mycket, och bra o roliga saker. o kanske det viktigaste. Underbara människor.
DEt börjar med att min lillasyster ringer till mig på morgon. Hon skulle ringa till pappa, men ringde fel. Min syster som då är snart 7 år. O så fick jag prata lite med bror som är snart 8, Han hade ringt mig igår när jag inte hade tid. tyvärr. Så jag frågade han om han vill berätta nåt speciellt när han ringde igår. "Jag ville prata med dig för att jag saknar dig så mycket" sa han då.. Då bara smälte mitt hjärta. Gud jag saknar dem med

Sen vart det träff på HC. Med underbara människor.
Sen mat, det var kanske det enda som inte helt gick vägen för mig idag.
Men sen var det körning på körskolan. och även den gick bra.. lugnt o harmoniskt tog jag mig runt på stan, vänster flera gånger i rondelle, och fick till o med köra hem o vända hemma hos mig :)

Sen ikväll var det kalas dags. Och det var trevligt med goa gummor o gubbar o bebbe:) O mycket god fika.
O ja måste ju säga.. Den där saften Malin,den är super god:)
Så det har varit en riktigt bra dag. Hoppas vi får fler såna :)
Nu måste jag sova. natti natti o ha en trevlig helg :)

När man är hemma så länge som jag varit nu så hinner man tänka en hel del.. Man sitter här hemma o tänker på allt man vill ha, allt man vill göra.. Allt som andra har men inte en själv. OCh hur mycket man vill saker.. o Längtar..
Jag längtar säkert inte mindre för att jag jobbar, men jag kanske tänker mindre på det. Vilket skulle göra det hela lättare. Så börjar bli så less på att vara hemma nu. Så längtar tills jag får komma ut på nånting. Praktik eller jobb. Bara man får vara behövd nånstans...
Så idag är en sån dag. Sån dag där man vill ha allt man inte har. När man vill göra allt som man än inte kan.
Jaja... får bli lite Idol i sängen helt enkelt. Tills man hittar nå ork till nå vettigt..

japp.. Då var det Fredag kväll..  Har gått på vårt sista arbetspass. som är nästan två dygn...
Och svärföräldrarna har åkt på resa.. Eller ska åka snart.
Och jag har övningskört idag. Och många gånger den här veckan. Har kommit så himla långt på kort tid. Men så har jag oxå haft många lektioner. Och fått köra en del med Tomas. Känns jätte bra.
Och jag är ju numera inte sjukskriven utan arbetssökande nu då.. Var ju inte en jätte stor förändring känns det som...
ÄLskling har fyllt år och vi har varit på kryssning. Härligt.. Att komma ut o bara vara vi.. Det var mysigt..
Nu blire snart natta hoppas jag.. Så man får sova lite..
Natti natti.. sov gott vänner..
Kram på er

Ja idag är det Onsdag. Det är vackert väder ute, till skillnad från igår när det bara regnade hela dagen.. o inte verkade då finnas nån ände på det=) Men tydligen.. Efter regn kommer solsken=)
IDag blir det en tur till Gävle, för att träffa Madde o hennes dotter. Ska bli kul o träffas, då vi än så länge bara träffas på sjukhuset=) SKulle vara kul o träffa Micke med, men då han jobbar så får det bli en annan dag. O då tar jag med med gubben ner en annan dag istället o hittar på nå med dem.

Igår hade vi återträff med gruppen på Hälsocentralen som jag gick med i våras. DEt var kul o ses igen, synd bara att vi inte var fler som kom.  DAgs för ännu en träff i morgon.
Och så drar det ihop sig mot helg. Och vi längtar självklart till det=) För äntligen ska vi få åka iväg o göra nåt bara för oss själva. Vi ska kryssa=) Till Finland en runda. Så vi hoppas på fint väder så klart=)
Kan inte påstå att vi har haft särskilt tur med det förut på våra kryssningar. Så vi håller tummarna.
OCh igår letade jag efter kläder. Med den ständiga kommentaren " jag har inga fina kläder". Men vi kom fram till att jag har för mycket fint o hade pga det svårt att välja. Men med älsklings hjälp kom vi nog fram till några ombyten=)

Och ja, jag förtsätter att gå ner i vikt tydligen. Det sa läkaren att jag kunde göra juh. Så jag var väl beredd p ådet. Men sen han sa att jag kan ta ut min spiral när jag är stabil i vikten så längtar jag så klart efter att bli det istället. Men gläds självklart åt varje kg jag minskar.
Vägde mig nyss och har nu gått ner hela 40 KG. Och det är inte klokt. JAg trodde aldrig i min vildaste fantasi förra året att jag skulle sitta här 40 kg lättare ett år senare. JAg trodde visserligen heller inte att jag skulle behöva vara dålig i ett helt år och genomgå två operationer inom loppet av två månader. Så livet är oförutsägbart. Vad som helst kan ju hända.
OCh det har jag verkligen lärt mig under den här sommaren. Att man ska verkligen ta vara på tiden man har här. Ta vara på sina vänner och dem man älskar.
Glöm inte att tala om för den du älskar att du älskar honom/ henne. I morgn kan det vara för sent.
Inte meningen attlåta nedstämd, det är inte alls så det är tänkt. Bara menar att man ska njuta av livet och vara med sina nära o kära. OCh låta bli o bråka, o ignorera o tjafsa om små saker.
ÄLska varandra istället så blir livet mycket trevligare.

JAg älskar min Tomas, över allt annat. Jag har vetat det sen jag träffade han första gången. Men det har förstäkts under den här tiden. Då han har visat sidor, som jag bara kunde hoppas på att han hade=)
Och jag hoppas att jag en dag står som hans hustru, och att det inte tar alltför lång tid innan dess.
Jag längtar oxå till jag får föda hans barn. OCh leva mitt liv tillsammans med honom är min största önskan=)

Ta vara på idag, Skjut inte fram allt tills i morgon. En gång kanske det inte finns en i morgon!!

En stor kram till mina vänner. TAck för att ni finns. Är så stolt att ens få kalla mig eran vän=)
Hoppas vi ses snart, så snart som möjligt iaf. Lite svårare för vissa det vet jag juh.
Och det var ju trist att vi inte kunde åka ner nu i sommar. Men det kommer fler gånger. SEn är ju ni där nere ( och ni andra med så klart) jätte välkomna att hälsa på oss med=)

Nu ska jag göra mig lite frukost=) HA det toppen o sköt om er o varandra.
Många kramar

Sitter här och läser lite av mina gamla inlägg, från tidigare i vår/Sommar. Tror inte riktigt det gått upp för mig vad som egentligen hänt med mig.. Allt har gått så fort.. Så mycket ensam jag har varit på sjukhuset, så mycket de gjort med mig. Kan inte hindra tårarna som faller när jag läser.
Samtidigt som jag är glad att det äntligen är över. OM man nu vågar tro på att det är det. MEn jag hoppas innerligt. Och det känns ju mycket bättre..  Men ändå..
Och sen denna viktnedgång.. Tänk att jag asså nästan gått ner 40 kg.. Ja menar FYRTIO KG... Det är ju nästan en hel ungdom... Jag är jätte glad för det. Och blir nästan ledsen när jag ser kort på mig som jag såg ut förr..
Men hur ska man få hjärnan att hänga med i denna hastigheten..
OCh alla bakslag har nästan gjort att jag inte kan hitta det positiva.. Harblivit så bitter känns det som.. Gnäller på det mesta, och kan inte vända på det o se bra saker, som jag brukat göra.
Visst det med op o allt. klart det är skönt att jag är bra nu, och att jag har gått ner i vikt är oxå skönt.
Men allt annat runt kring, att vi inte kunde åka på resan, att vi måste vänta med att bilda familj, Och lite andra saker runt mig. Som jag inte vill ta upp här..

Men det tar väl sig.. Det blir väl bättre. Längtar så efter att få riktiga rutiner. ATt få komma ut o jobba och ha en vardag. Istället för att bara sitta här inne hela dagarn.
Längtar oxå efter lite annat som snart komma skall..
Båtresa står på tur, ändra om hemma, dop för kusindottern, familjen kommer oxå upp då.. en del av dem iaf.
Så lite har man att se fram emot. =)

Kram på er

Har precis kommit hem efter att ha varit på Järvzoo några timmar. hade perfekt väder idag. Fick nog se de flesta djuren. Men gud vad tungt det var att gå upp för.. Men faktiskt nerför oxå för då måste man ju hålla emot. Men det var skönt att få röra lite på kroppen.. o anstränga de stackars benen lite=)
Kanske kan lägga ut lite bilder därifrån sen.. Om jag inte glömmer det...

Nu blir det snart iväg o äta lite.. Tror jag är sugen på korv o mos=) Ovanligt eller..... inte..=)
Men det är gott.. Och nu måste jag inte ens äta det längre.. Men gillar deT=)

Tack vänner för varmande kommentarer i förra inlägget, men oxå alltid annars.. Betyder mycket de ni skriver..
Och Karin, jag vet. Och det är desamma för dig. Tack för att du finns.!
Tack mina vänner för att ni finns. Och för allt ni säger peppar mig verkligen=)

Och Åsa, tack för den fina kommentaren. Det är ett nytt sätt för mig o se det. Smart tänkt. Och det är ju helt sant. Ska verkligen tänka i den banan. Kanske lättar lite på känslorna i alla fall=)

Nu ska jag gå o se om gubben är redo att åka.
Hörs o ses.. KRam på er

Jag har inte skrivit så mycket om det förr här i bloggen , om min längtan..
Jag längtar nåt enormt efter att bli mamma. Att tillsammans med min stora kärlek få en liten ny familjemedlem. Att få bli förälder. Och få göra allt som föräldrar gör. Både roliga och mindre roliga saker.
Jag har av någon anledning utelämnat det för er läsare. De flesta som känner mig väl vet redan om det.
Men på sista tiden har det tagit över min kropp lite grann..

När jag var dålig så tänkte jag inte så mycket på det. Sen efter första op o efterbesök så fick jag talat om för mig att det var fritt fram. Och Tomas o jag höll på o diskutera om hurvida vi skulle rycka spiralen före eller efter semestern till Skåne, eller till o med vänta till efter vår lilla båtresa.
Detta var mindre än två månader sen...
OCh nu, bara ett par veckor efter vi pratat om det och fram till nu då., raserades alla de planerna med ett nytt op besked. OCh med läkarens ord. " DU bör nog vänta med det till ½-1 år"
Så nu måste vi väl vänta. Vi kan trotsa det han säger, men vem trotsar jag mest, jo mig själv o min egen kropp. Jag får helt enkelt lita på att han säger det för min skull och för mitt eget bästa. Inget annat kan jag ju göra..

Men nu längtar jag så att jag håller på att gå sönder. OCh så ofta man får kommentaren av folk, " Ska ni inte skaffa barn ni å" " DEt borde ju vara dags för er med snart" "Ska inte ni med ha en sån här liten, Nu får ni ju sätta fart"
Visst de vet inte, Men det skär i mig varje gång jag tvingas svara på det "Jag kan inte än, Jag måste vänta."
Jag vet att det finns folk som har det värre, som bara kan svara det första.
Men det här tär ialla fall på mig.
De senaste dagarna har tagit mycket tårar av mig. Jag vet inte varför men det bara kommer över mig så plötsligt.
Jag har egntligen så mycket att se fram emot nu, detta halvåret. Och jag kan njuta av att jag är frisk. Jag kan njuta av min "nya" kropp. Men ändå så ser jag bara förbi det och framåt tills det är dags att försöka.
Och tänk om det ändå inte går då.. Vad gör man då lixom. Har väntat så länge, så funkar det inte.
Det kan man inte vara så säker på. Inget jag kanske borde gå o oroa mig för heller men ändå..

Mycket tankar har jag. Från allt vad man kan behöva till den lilla, till vad den kan tänkas heta. Hur man ska o
rdna med dop osv...

Behöver ja säga att man har mycket tid att tänka när man bara går hemma. JAg bara längtar tills jag är redo för arbete och att det ordnar upp sig bra o relativt snabbt. Så man kan få dagarna att gå. Då tänker man lite mindre iaf.

Jag vet oxå om att jag tänker aldeles för mycket. DEt kommer säkert en del av er tänka när ni läser oxå..
Men det är inte lätt att hejda heller... BAra hoppas att det går över ett tag, eller nå..

Vet heller inte varför jag väljer att delge er om det här nu. MEn känner väl att jag bär på det nästan ensam. Och har inte så många att prata med om det. De jag har är jag Tacksam för att jag har.
Är inte så många som förstår heller. Och jag klandrar ingen. Det är inte så lätt. Ingen kan egentligen förstå helt heller. För ingen kan ju ta sig in i mitt huvud.


Är så glad att jag har dig hjärtat !!

Vi får nöja oss med att mysa med Minea så länge, kompis o kusins underbart fina dotter :)

Tillbaka till verkligheten.. Ja detta har ju varit min vardag en längre tid att vara hemma o va sjukskriven eller arbetslös. Och vara hemma ensam. Ja Tomas började jobba i måndags. Har väl gått bra. Men han hade ju så klart gärna varit hemma ett tag till. Men vem had e inte det. Och sen fick vi ju inte så mycket gjort under hans semester.
Tyvärr vart det mest turer till sjukhus..:( Och den inbokade två veckors resan fick ju ställas in. Jätte tråkigt. Men fick jag välja så hade jag ändå valt det så här. Som det vart valt till mig. Att bli frisk. Två veckors semester hade så klart varit underbart, och få träffa släkt o familj. Men inte värt lika mycket som att få bli frisk.
Vi hann ju med några små runder som bilderna i inlägget före visat.

Och häromdagen var jag tillbaka i hudik på två inbokade besök. DE var givande. Sen blev jag hämtad av Tomas morbrors tjej, Marianne. Var så längesen vi sågs. Så jag tänkte lika bra o kolla om de gör nåt när jag ändå var där uppe. Och det gjorde de inte. Så då kunde jag komma dit. Det var trevligt. Tillbringade eftermiddagen där. Med henne och små tjejerna!
Sen efter morbror Lelle kommit hem och vi ätit alla så åkte vi iväg. De skulle köra mig hem då de samtidigt skulle ett annat ärende. Så då passa vi på att åka in o hälsa på Tomas mormor. Var lite jobbigt att hon är så förvirrad. MEn var ändå skönt att få hälsa på henne. Det var så längesen jag gjorde det. Tomas och dem var ju iväg nån gång när jag låg inne.
Sen direkt jag kom hem så stod Tomas klar o vi åkte till Sara o Dan. Han ville ha hjälp med nåt, och jag mös lite med Sara o Minea.
Vart ännu en sen kväll. Trots att Tomas o jag sagt hela veckan att vi ska lägga oss i tid så att han årkar med jobbet och nån fritid.

Idag ska jag om en stund ner till Hälsocentralen en snabbis. Ska kolla till mitt sår. Vill vara på säkra sidan då det inte gick så bra förra gången. Även om det verkar se finare ut den här gången. Allt verkar ha blitt bättre den här gången. Och det är vi glada för. Men önskade så klart att man kunde besparat mig mycket den här våren och gjort det tidigare o på en gång. Men men. Är ju tacksam idag att det är bra.

Får se sen vad helgen bjuder på. Det är ännu en ledig. Skulle vilja städa i källarn.. Men jag kan ju inte lyfta nå än. Så jag är inte til så mycket nytta då.. Så får väl vänta ett tag till med det.

Ska snart äta igen.. Tycker inte att jag gör annat. o så tvättar jag. o hörde att den vart klar nu. Så ska ta o hänga den.
Men ha de gott alla goa!!


Älskar dig mest Finaste <3

Vi var till Orbaden och Galven en kväll. Mysigt vid vattnet.


Älskar dig så mycket mitt hjärta <3


När han ändå höll i kameran passade jag på :)




Stolta pappa Dan med sin dotter. OCh vi fick Tomas till att hålla Minea en stund.
De två sista bilderna där är från vår utflykt till Höga kusten bron :)




Uppe på Höga Kusten träffade vi Karin, en vän jag aldrig träffat förr. Haft kontakt ett bra tag på nätet nu. OCh äntligen träffades vi. Super trevligt men kort. Får bli fler gånger:)


Lite mys med Minea med utsikt över Höga Kusten Bron:)

Lite mysbilder så länge, kommer snart mer :)

Ja då kommer här lite bilder kring min operation i Maj i år. Jag har velat länge fram och tillbaka. En del är känsliga. Vet inte hur känsliga mina läsare är så därför får man välja själv om man vill kolla eller inte.



Fick fina rocken på. Det ritade på magen så de visste var de skulle skära. Och så fick jag duscha o skrubba mig ordentligt. Och när man gjort det skulle man även vara ren om fötterna om man var uppe o sprang. Så då fick jag har fina blå tossar på fötterna:)

Vaknade upp och magen såg ut ungefär så här som första visar. Dock hade jag inte det blåa förbandet först. Utan de satte på det när jag hade kommit upp ur sängen första gången för det blödde så mycket. De två slangarna som syns är dränage slangar som talar om, om det finns läckage inne i magen. Och det såg ju betydligt finare ut sen när de tagit bort de slangarna o jag fått nya förband:) Det var skönt o bli av med dem. Var ju lite kämpigt att få med sig slangar påsar o diverse ting när man skulle upp på toa o sånt.  Och så apan, Han var med mig, Som jag fått av älsklingen min. En sköterska satte upp den där på sängen. Smart tyckte jag.


Nu var det efter 10 eller 12 dagar , dags att ta bort agrafferna. Det fick jag gå till en distriktsköterska o göra. Såg ganska fint ut ändå. Och bilden längst till höger visar, de små häft klamrarna som satt i min mage. Konstigt=)
OCh jag fick strips, kallas de som bild 3 visar. föra tt hålla ihop såret lite mer.


Stripsen skulle vi kunna ta bort hemma. Men jag valde att gå dit och göra det. Tur det. För nån dag innan det var dags att gå dit igen såg mitt förband inte så fint ut. Och sen när vi kom dit så möttes vi av den inte så trevliga synen på bild 2, när vi öppnade förbandet. Det hade öppnat sig lite.. och så skulle det inte se ut efter så lång tid.
Så vi fick tejpa om. och tejpa mer med strips. Bild 3 visar lite ur min synvinkel:) Sen vart det förband ett tag till..


Sen Blev det lite bättre. Drog ihop sig mer o mer o vart lite finare.
Ska leta efter nån bild sen hur det såg ut precis innan nästa op.
Kanske har nånstans :)

Men här var dem i alla fall. Ska lägga in de andra sen med. Ska väl inte dröja lika länge bara:)

JA idag var det en vacker dag. Men den var varm. Fy... fick erfara. Så skönt det är på mitt rum. svalt o härligt.
Men ute var det ju olidligt.
Ja så här var det. Idag har jag duschat, var härligt det. Och så väntade jag på Tomas, tog det lugnt och såg lite på film. Sen kom Tomas, så packade vi lite saker. Han ska ta hem mina saker så länge. Jag tar bara med mig det jag behöver de närmsta dagarna till Gävle. Så även min dator kommer att åka hem ikväll. Och jag får tillbaka den när Tomas kommer och hälsar på nästa gång.
Och så kanske det dröjer lite innan jag kommer med ny uppdatering.Det får bli när jag orkar det.
Åker till Gävle i morgon bitti, med taxi. Sen kommer jag bli opererad på Torsdag morgon. Kommer sen tillbaka till Hudik någon dag efter det kanske.

Ja tillbaka till idag, när vi packat ut lite saker i bilen så gick vi på stan. Jag fick bli frånkopplad en stund.
En stund som vi tänkte njuta av friheten, Det blev två timmars shopping. Och mycket varmt.
Jag var mycket hungrig. OCh utsatte mig för frestelse.. och var sugen på det mesta.. Men snart så... snart ska jag äta.. Sen tog vi bilen från parkeringen, då jag var helt slut. Och åkte ner till donken o köpte mat till älskling.

Ringde idag till SJ, och fick reda på att det kan lösa sig med våra biljetter. Vi får pengar tillbaka om jag skickar in sjukintyg. Så det kändes bra. OCh så har vi fått sålt våra busskort som vi köpt.

Tack än en gång vänner för att ni finns.
Jag finns att nå på mobilen närmsta dygnen om ni vill mig något.
Kram på er

ÄLskar min Tomas, han är så tapper som orkar med det här. Han är så underbar som komer hit så fota som möjligt. Kör nästan 20 mil t/r ensam varje gång. ÄLskar han för att han finns här o stöttar mig på bästa sätt. ÄLskar honom för den han är! Underbarast på jorden :)

Ja idag har det varit en lite bättre dag. Fortfarande lång och ensam. Men det har gått bra.. Första halvan var ju smärtsam. Men vid tolv kom räddningen. En underbar sköterska som tog bort v-sonden. (slangen i näsa/hals/mage).
Det var befriande. Så skönt. Vågade knappt tro att det var sant när hon kom o sa att hon skulle ta bort den. tre minuter senare snöt jag mig=) Underbart.
Så efter det så har det känts bättre.
Sen har jag ventilerat lite blandade känslor med mamma. Både positiva o negativa. om framtiden o då tiden. Kändes skönt. Och nu när man kan prata o allt=)

Har sett "Har ni hört ryktet om Morgans". Den var inte så bra som jag trodde. Inte dålig heller väl.. Men sista typ tio minuterna var väl bäst.

Och sen är ju den här avdelningen så underhållande=) Har man tråkigt o tycker det känns skit. Tar man sig en promenad i korridoren så ler man igen=) Visserligen på andras bekostnad en del. Inte rätt jag vet. OCh jag tycker självklart synd om dem som ligger här. Och att de är underhållande på det sättet de är.. Det är synd.
Och sen har jag märkt hur lätt man dömer utan att veta. Visst när det är en som låter hela tiden. Skriker o gapar stup i ända. Det stör ju andra som ligger här. Så även mig, men jag ler mest=) Men asså, nu vet jag inte vad som hänt denna patient. Men antagligen nåt annars vore han ju inte här. Men tänk om man råkar ut för en olycka så är det så lätt att hamna i den här sitsen. Man kan skada viktiga delar i huvudet. Så sitter en annan o irriterar sig o skrattar lite. Hemskt egentligen...

Nu ringer jag o pratar med sis oxå :) Har inte pratat så mycket trots att jag haft tid.
Men så har jag inte orkat med slangen i halsen. Men nu kan jag ju prata=) Så har pratat med många idag... :)
Idag känns som ett positivt inlägg:)
Men allt kom ju igår. Alla känslor o tankar o allt. Men idag har jag kunnat sortera lite på insidan av hjärnbalken.

Saknar min älskling... Men som tur är så kommer han i morgon. Ska kramas o pussas med honom.!!

TACK alla mina vänner och familj som stöttar mig. Som peppar mig och är villiga att lyssna.
Ni hjälper mig att klara av det här.

Ja då var jag här igen. Instängd på avd 1 på Hudiksvalls sjukhus. Utan mat och med torterande slang i näsan genom halsen till magen.
Ja det är väl ungefär så här jag upplever det.. Oj, glömde kanske nämna det viktigaste, ENSAM.
Jag trodde, som så många andra som känner till min sjukhistoria att operationen i Maj ( som jag inte skrivit så mycket om än) skulle bli det sista vi skulle läsa som just sjukhistoria.. men nej då.. fortsättning följde.
Och här sitter jag, på ett rum jag delar med en som inte för så mycket väsen, som heller inte hör om jag för väsen. SOm är ett antal generationer äldre än mig. Ute ifrån korridoren har jag en underhållare, eller han ligger på ett annat rum, men tro mig man hör han npg på hela avdelningen. Men stackare att vara sådär..
Jaja nog om det. Varför är jag här igen då..
Jag hade en inplanerad gastroskopi i Onsdags. Som jag delvis längtat till då jag inte mått så bra sista tiden. Svårt o äta o få i mig tillräckligt med mat o dryck.
Och på gastron så var det som att vara tillbaka på ruta ett. Kräktes. Det var trångt. Jag hade fastat som jag skulle, och till o med ätit jätta lite flera dagar. men det kom ändå upp en hel del. Det var lika trångt igen som det var före operationen. Han säger att han egentligen inte är förvånad när man vet hur det såg ut där inne vid förra op. Och då kände jag bara.. varför gjorde ni det ni skulle när ni höll på då? VArför ska jag behöva genomlida det här en gång till? Ännu ett bakslag. Känns som en vana det här. Ändå vänjer man sig aldrig. Men blir lika nedbryten och total förstörd varje gång. Så ja jag fastar för att vila magen, eller ja det kommer ialla fall inte genom något så.. Så jag får dropp, en massa vätska hela tiden. För tydligen så var jag ganska uttorkad. De har haft svårt att få ut blod på mig. De har svårt att hitta kärl att ens sticka i. Så nu har jag fått en s.k CVK. DEt är en nål/slang in i ett större kärl. Som går in under nyckelbenet. Och ut då har jag två slangar så jag kan få i mig det jat behöver och de behöver inte byta nålar och försöka hitta kärl o så när det "kärlretande" droppet har förstorat min arm en storlek. Känns skönt på ett sätt o ha den där. Men samtidigt lite obehagligt är det ju ibland. Och särskilt när det hänger öppningar (kranar som de fäster droppslangen i) ner i armhålan. Men det funkar.
Det värsta är ju som jag nämnde tidigare. DEn här förbannade slangen, det är en V-sond. Som de varje gång envisas med att tortera mig med. OCh så skulle de ha ner den i vaket tillstånd. De är då bara för grymma. Men, det går inte att sova med den. Man kan knappt svälja utan att det känns som den kommer upp i munnen. Detn rinner ur näsan hela tiden. Det gör ont i näsan om slangen rör på sig lite. den tar ju ganska stor plats i min lilla näsa. Så för att det inte ska kännas så mycket att den rör sig o så, så har vi tejpat upp den på kinden. Så jag ser ut som värsta alien. Så inte går man ut o njuter av fina vädret heller ju..
Jag har ingen lust att gå nånstans heller för den delen. Jag vill bara ligga här o sova tills det är dags för operation.
Men då är det inte op förrän nästa vecka. På Torsdag. Den ska ske i Gävle. Så jag ska åka ner dit på Onsdag eftermiddag. Sen ska jag få komma tillbaka hit igen efteråt. Sen kan inte Tomas komma hit varje dag. Det har vi inte råd till. Han var med mig i Onsdags på gastron, och stannade med mig till kvällen. sen kom han igår med alla mina saker jag behövde. Men så kommer han inte idag och inte i morgon. För han jobbar ju i helgen. Så Söndag kommer han igen. Jag håller på att sakna ihjäl mig på honom.
MEn jag är så glad att jag har honom i allt det här. Hade ju inte orkat gå igenom det ensam.
HAn finns ju där. Och han ställer upp. Han kör hit o tillbaka alla dessa nio milen. O så har han ju semester.
Så ja sammanfattningsvis.. Så sitter jag här o väntar o väntar.. Pinas o plågas och lider. MEn står ut.
För man hålle rju humöret uppe hela tiden. Man säger att det är okej. Mår bra trots allt.. osv..
Men egentligen vill jag bara säga" Ta mig här ifrån, Vill inte, Orkar inte. Allt är bara SKIT. Varför ska det vara så här???"
För det är så jag känner. MEn som sagt. VAd har jag för val att typ bara stå ut.. För frisk vill jag ju bli. När nu det ska bli....


Saknar dig så mycket